2018-06-01

Intervjuer av Malmöbor aktuella på Arbetsförmedlingen, AMA och IOF

Under hösten 2017 blev FINSAM i Malmö tillfrågade om de kunde genomföra intervjuer med Malmöbor som var aktuella på Arbetsförmedlingen och IOF/AMA.

Under hösten 2017 blev FINSAM i Malmö tillfrågade om de kunde genomföra intervjuer med Malmöbor som var aktuella på Arbetsförmedlingen och IOF/AMA. Syftet var att ta fram ett underlag inför framtagandet av en ny lokal överenskommelse mellan Arbetsförmedlingen och Malmö stad.

Sammanfattande diskussion
Generellt uttrycker de flesta att de är nöjda eller väldigt nöjda med bemötandet. Man har lätt för att få tag på sin socialsekreterare och man träffas som regel åtminstone en gång i månaden. Man upplever inte att det är lika lätt att få tag på sin arbetsförmedlare och man träffas inte heller lika regelbundet. Många uttrycker att deras handläggare/kontakt hos IOF, AMA eller Af är "snäll". Den kritik som ändå framförs är huvudsakligen riktad mot Arbetsförmedlingen. Generellt är dock de flesta nöjda, även med Arbetsförmedlingen. Vad är det då som gör att många högutbildade människor, utan upplevd arbetsoförmåga, som är motiverade till att få ett arbete, efter 10 år med försörjningsstöd enbart har gott att säga om organisationerna i fråga? En del kan säkerligen ligga i bemötandet från de professionella. De är serviceinriktade och måna om att göra ett bra arbete. En annan del kan ligga i vilka förväntningar som kan anses vara rimliga att ställa på våra välfärdsorganisationer. Undertecknad försökte emellanåt ”provocera” genom att fråga hur IOF, AMA och Arbetsförmedlingen kunde vara så bra, om deras hjälp ej varit tillräcklig för att de skulle komma ut i arbete eller studier efter så många år. Svaren som gavs kopplades återigen ofta till bemötandet (att de var snälla). En lite mer nedslående tolkning är att man tappat hoppet och tron på att bli självförsörjande och att man därför helt enkelt finner sig i att med jämna mellanrum bli skickad på CV-kurser och delta i olika arbetsmarknadspolitiska åtgärder. En annan viktig faktor att beakta är att många, trots undertecknads presentation i början av intervjuerna, säkerligen trodde att undertecknad arbetade i organisationerna. Detta kan ha bidragit till att flera var försiktiga (eller rädda) för att framföra kritik.

Förväntningarna på organisationerna följer resultatet från tidigare undersökningar och rapporter. Förväntningarna på socialsekreterarna på ekonomiskt bistånd är uteslutande kopplat till utbetalning av pengar. Man var även nöjd eller mycket nöjd med kontakten med arbetsmarknadssekreteraren på AMA. Generellt hade man svårt att beskriva vilka förväntningarna man hade på AMA (Nobelvägen). Flera hade förväntningar på Arbetsförmedlingen att de skulle ”förmedla jobb” och kunna erbjuda kontakter med olika arbetsgivare. När dessa behov och förväntningar ej möttes uppstod missnöje.

De flesta efterfrågade och uppskattade när samtliga parter träffades och gjorde en gemensam planering. Många betonade att det var extra viktigt i ett tidigt skede och att man därefter kunde träffas gemensamt när behov av detta uppstod.

Avslutningsvis kan det konstateras att frågan kring organisationernas samarbete och effektivitet på sin höjd blivit belyst i och med denna rapport. För att få en mer heltäckande bild och förståelse av samarbetet och organisationernas effektivitet bedöms det finnas stora vinster med att intervjua de med bäst insyn i verksamheterna: handläggarna.

Läs hela rapporten här: Rapportintervjuerlok...