Utanförskapet i Malmö har ett högt pris; främst för enskilda personer, deras närstående men också samhället i stort. Utbildningsnivån är för låg i dessa grupper och språkkunskaper saknas för att kunna ta de nästa stegen mot etablering och medborgarskap. Personer som borde vara på Sfi är det inte och får därför inte möjlighet att ta sig ur utanförskapet. 

På grund av samverkanssvårigheter och informationsluckor mellan myndigheter förmår samhället inte stötta ett antal malmöbor som behöver bland annat språkkunskaper för att komma vidare. Dessa personer kan inte heller, på grund av bristande språkfärdigheter, tillgodogöra sig andra insatser syftande till samhällsetablering och stagnerar därför i utanförskap och försörjningsberoende. 

I dagsläget finns det inte tillräckligt utvecklade och etablerade metoder för samplanering och informationsutbyte mellan Arbetsmarknads- och socialförvaltningen och primärvården i Malmö, vilket riskerar att leda till att Malmöbor faller mellan stolarna. De huvudsakliga problemen är att (1) socialtjänsten upplever att det finns en informationsbrist från sjukvården sida; (2) Arbetsmarknadsavdelningen upplever att det finns ett behov av närmre dialog med vården och (3) sjukvården upplever att utförandet av tidskrävande utlåtanden inte hjälper patienterna vidare. För att komma till rätta med ovanstående problemformulering ska Kryddgårdenmodellen implementeras inom primärvården i Malmö samt inom Arbetsmarknads- och socialförvaltningen i Malmö stad.

ACT-teamet är en samverkan mellan psykiatri och socialtjänst för att implementera en amerikansk fullservicemodell för vård och omsorg i en svensk kontext, riktad till personer med allvarlig psykisk sjukdom och social problematik. Teamet är multiprofessionellt och ansvarar för medicinsk och psykosocial utredning/behandling samt stödjande, rehabiliterande och återhämtningsfrämjande insatser under uppsökande och öppna former.

Aktivitetscenter syftar till att skapa en tydlig samverkansprocess och säkerställa att alla aktuella aktörer tillsammans med deltagaren är överens om en fortsatt planering för att ta vara på och utveckla individens arbetsförmåga. Särskilt fokus kommer att läggas på att skapa en gemensam syn på processen kring den enskilde.

AktivitetsArenan erbjöd arbetsmarknadsinsatser av förberedande karaktär för de personer som är i behov av stegvisa insatser. Huvudsakliga målgrupper för insatsen var personer med långvarigt försörjningsstödsberoende med komplex situation, långtidssjukskrivna och personer med tillfällig sjuk- eller aktivitetsersättning samt inskrivna vid Arbetsförmedlingen. Dessa individer hade kontakt med såväl socialtjänsten, Försäkringskassan som Arbetsförmedlingen. Syftet var att öka möjligheterna till deltagande i reguljära arbetsmarknadsinsatser för de som har obefintlig eller svag anknytning till arbetsmarknaden.

Syftet med AktSam var att pröva coachning/Supported employment metodik som ett arbetssätt att tillgodose behovet av riktat stöd till målgruppen mot arbete eller studier samt att vidareutveckla arbetsmetodiken och samarbetet mellan samtliga de i FINSAM ingående parterna. Ytterligare ett syfte var att pröva ett helhetsgrepp för gruppen unga med medicinsk problematik, oavsett försörjningsform, som bedöms behöva coachning för att närma sig arbetsmarknaden.

Försäkringskassan (Fk) i Malmö och Blekinge i nära samarbete med Arbetsförmedlingen (Af) i samma geografiska område har med ESF-medel och kompletterande stöd från FINSAM i Malmö bedrivit ett lokalt projekt AMA. Målgruppen för projektet var unga med aktivitetsersättning i Malmö kommun och Blekinge län. Syftet med projektet var att genom tidigare, myndighetsgemensamt, flexibelt och uthålligt stöd undvika inlåsningseffekter i aktivitetsersättningen och öka förutsättningarna för målgruppen att komma i arbete eller studier.

Försäkringskassan beviljades i samarbete med Arbetsförmedlingen ESF-medel för att bedriva ett nationellt projekt – Aktivering och Mobilisering inför Arbetslivsintroduktionen. Målgruppen för projektet var de som uppnår maximalt antal dagar med sjukpenning eller hade tidsbegränsad sjukersättning som upphörde. Syftet med projektet var att skapa en sammanhållen process ”Före – Under – Efter” Arbetslivsintroduktionen (Intro), fördjupa samarbetet mellan Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, sjukvården och kommunen för målgruppen samt tillhandahålla nya aktiviteter som stödjer den enskilde mot återgång i arbete.

Insatsens syfte var att bidra till en fördjupad kunskap om hur stödet till ungdomar och arbetsgivare ser ut och fungerar idag, samt synliggöra konkreta utvecklingsområden i Malmö för att förbättra möjligheterna för ungdomar ur målgruppen att finna, få och behålla ett arbete. Förstudien genomfördes via intervjuer av arbetsgivare, ungdomar ur målgruppen och handläggare som arbetar med dem.

Avanti kommer jobba med ett tydligt fokus på vägen till arbete och studier. Insatsen utgår ifrån tre huvudspår – språk, hälsa och arbete.

Avanti 2.0 är ett tydligt arbetsmarknadsinriktat projekt där insatsen arbetar fokuserat och aktivt för att deltagarna ska etablera sig på arbetsmarknaden. Det görs genom en parallell planering för deltagarna där anpassade studier i SFI är den ena delen och tidig placering på arbetsmarknaden är den andra. 

Samordningsförbundet FINSAM i Malmö har beviljats extra nationella medel till en fördjupad behovsanalys avseende långtidssjukskrivna och unga vuxna i Malmö. Behovsanalysen ska med utgångspunkt från individens behov belysa varje parts respektive ansvarsområde, vilka insatser som finns och vilka insatser som saknas.

CaMp samordnar insatser för att kunna ge ett bättre stöd för unga Malmöbor med funktionshinder samt skapa möjliga vägar mot arbete, studier och/eller sysselsättning för dessa.

Malmö stad lyfte, via stadsdelarnas IoF, Region Skåne och allmänpsykiatriska kliniken UMAS, fram behovet av arbetsförberedande insatser riktade mot yngre vuxna 18-30 år, med psykisk ohälsa. Borrgatan skapades för att utreda och bedöma den enskildes arbetsförmåga inför dessa insatser.

Exigo var en arbetsmarknadsinsats kombinerad med behandling och friskvård, avsedd att stötta och rusta människor som på grund av psykosociala faktorer och flyktingtrauman utvecklat ett utanförskap i samhället.

Framtid Arbete – nätverkscoachning bedrev nätverksarbete med arbetslösa hushåll som uppbär försörjningsstöd i SDF Rosengård. Ambitionen var att bland de deltagande familjerna skulle olika typer av bakgrundsfaktorer såsom ålder, utbildning, bristande kunskaper i svenska samt sociala eller hälsomässiga problem finnas representerade.

Utvecklingsarbete för unga människor som beviljats Daglig verksamhet enligt LSS och har aktivitetsersättning. Insatsen arbetade med följande:

Det finns brist på förrehabiliterande, arbetslivsinriktade insatser för personer med självupplevd eller dokumenterad psykisk ohälsa som behöver ett anpassat stöd för att närma sig arbetsmarknaden.

”Hela Familjen” var en samverkansinsats där Malmö stad, Region Skåne och Arbetsförmedlingen samarbetade för att bryta vuxnas utanförskap och därmed förbättra barn och ungas förutsättningar för framtiden.

Hälsoskolan var en samverkansinsats mellan Malmö stad, Arbetsförmedlingen och Region Skåne vilken riktade sig till nyanlända flyktingar med uppehållstillstånd.

Inför förnyad ansökan om medel för Aktivitetscenter gjordes en behovsinventering för att spegla de olika målgruppernas behov av arbetsförberedande insatser, och därmed också myndigheternas behov. I inventeringen konstaterades att det fanns stora behov av insatser på lägre nivå jämfört med vad som finns tillgängligt inom ordinarie verksamheter eller på Aktivitetscenter.

Insatsen syftar till att undersöka varför Malmöbor fastnar i mångårig arbetslöshet.

Arbetssättet kommer vara att möta deltagaren och utifrån ett framtaget frågeformulär undersöka vilka insatser som erbjudits under åren samt hur kontakten har sett ut mellan den arbetssökande och Arbetsförmedlingen samt Malmö stad. Stort fokus kommer läggas på att få Malmöbons perspektiv på hur hen upplever att stödet från de båda myndigheterna har varit, vad som brustit och vad hen själv ser som skulle ha kunnat göra en skillnad för att undvika att fastna i den långa långtidsarbetslösheten.

Syftet med förstudien var att göra en inventering av målgruppen (personer över 18 år med riskbruk, missbruk och beroende av alkohol, narkotika och/eller läkemedel) och aktuellt vård-och behandlingsutbud. Utgångspunkten var att en integrerad mottagning förväntades ge en mer lättillgänglig, kontinuerlig och allsidig vård för målgruppen.

Integrerad verksamhet syftar till att införa ett integrerat arbetssätt mellan socialtjänsten och Beroendecentrum vid en samlokalisering av verksamheter.

IPS syftar till att skapa förutsättningar och ge Malmöbor en möjlighet att återgå till utbildning, studier eller arbete och därigenom kunna uppnå självförsörjning, social autonomi och ökad livskvalitet

Kunddriven verksamhetsutveckling skall identifiera och testa förbättringsområden kopplade till samverkan mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan.

FINSAM i Malmö finansierar en projektledare i KUR.

Så kallad social remittering av recept på aktiviteter utanför sjukvården blir allt mer vanligt och hänvänder sig primärt till patienter med psykisk ohälsa. Sociala remisser kan förstås som ett försök att ansluta människor till olika aktiviteter i sitt lokala samhälle för att lindra såväl sociala som hälsoinriktade problem och för att förbättra psykosocialt välbefinnande. I detta projektet vill vi stärka och öka samarbete kring social remittering med framförallt Försäkringskassan, men även med andra aktörer som stödjer patienternas återknytning till samhället, och som stödjer patienternas återgång till arbetslivet och egen försörjning.

LoA var en samverkansprocess mellan Region Skåne i form av Onkologiska kliniken UMAS Malmö, Försäkringskassan Malmö och Lydiagården som erbjöd patienter på Onkologiska kliniken ett program som syftade till ökade insatser i form av rehabilitering. Projektet fokuserade på att erbjuda patienterna utökade och alternativa rehabiliteringsresurser. LoA:s mål var att främja patienternas återgång till olika former av sysselsättning samtidigt som processen också ville bidra till att öka livskvalitén hos individer som varit drabbade av någon form av cancersjukdom, och som genomgått en botande behandling.

Make it work har identifierat ett behov av utökad samverkan mellan berörda aktörer i kombination med ett utveckla metoder för ett riktat arbetsförberedande stöd samt möjlighet till förlängt stöd till individ och arbetsgivare vid anställning för att möjliggöra för fler personer att närma sig arbetsmarknaden, få ett arbete och behålla det över tid. Initialt riktar sig projektet till de brukare inom daglig verksamhet som står närmre arbetsmarknaden.

I Malmökraften samlar vi kompetens från Arbetsförmedlingen, Malmö Stad, Försäkringskassan och Region Skåne och tillsamman arbetar vi för att Malmöbon ska nå sina mål när det gäller arbete eller studier.

I MALMÖKRAFTEN 2.0 samlas Malmö stad tillsammans med Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och primärvården i Region Skåne för att ta ett krafttag för att förhindra rundgången mellan myndigheterna och optimera användningen av de arbetsmarknadspolitiska resurserna. FINSAM finansierar detta projekt tillsammans med Europeiska socialfonden, ESF

Maria Malmö är en mottagning för ungdomar upp till 25 år med problem med alkohol och/eller droger. Mottagningen startade 2005 och antalet sökande har ökat varje år med ca 10% sedan starten. Mottagningens kapacitet räcker inte längre till och man behöver se över på vilket sätt man bäst ökar sin kapacitet – en mottagning till eller andra arbetsmetoder?

Metodhandboken riktas till yrkesverksamma som arbetar med ensamkommande unga med psykisk ohälsa inom olika organisationer såsom hälso- och sjukvård, elevhälsa, socialtjänst, HVB- och stödboenden, och ideella organisationer.

Tanken var att intensifiera ett innovativt utvecklingsarbete/metodutveckling inom befintliga myndigheter med ”direktimplementering”. Modellen byggde på nätverksmöte och parellelitet.

Insatsen avsåg patienter med somatisering, dvs. att de har kroppsliga symtom som sätter ner deras funktionsförmåga i arbete, socialt, studier eller på annat viktigt område. Denna problematik är vanlig, allvarlig och utgör en relativt stor del av patienterna på en distriktsläkarmottagning.

Nya Aktivitetsporten var ett samverkansprojekt mellan Malmö stad och Försäkringskassan.

Ett samarbete mellan Region Skåne och Malmö stad kring malmöbor med psykosdiagnoser där två nivåer av integrerad verksamhet skall prövas, utvärderas och därefter implementeras den som ger bäst effekt.

PTSD-Center erbjuder arbetslösa malmöbor, med diagnosen eller symptom på posttraumatiskt stressyndrom (PTSD), anpassad SFI, arbetsträning, arbetsförberedande insatser, hälsoskola och behandling.

Insatsen ”Ärendedragning i samverkan” grundas på Reflekterande Team metodik och erbjuds som en myndighetsövergripande kompetensutvecklingsinsats för konsultationsteamet inom projektet ”Utsikt” och personal som arbetar på PTSD- center.

REKO bygger upp en koordinatorfunktion inom psykiatrin i Malmö samtidigt som REKO skall skapa förutsättningar inom Försäkringskassan att aktivt svara upp mot det ökade samverkansbehovet inom psykiatrin.

Syftet med förstudien är att öka förståelsen för varandras uppdrag och därmed få till en ökad samsyn kring ohälsa och arbetsförmåga.

SAMS var ett projekt med fyra samverkansparter, Malmö Stad, Arbetsförmedlingen, Region Skåne och Försäkringskassan.

Internationella kvinnor har ofta inte full tillgång till arbetsmarknadspolitiska och andra insatser utifrån sina individuella behov. Det brister i samordning mellan de olika aktörerna och tydligt är att kvinnor utanför Arbetsförmedlingens etableringsuppdrag erbjuds ett sämre stöd trots att de har motsvarande behov. Ibland kan föräldrapenning, vårdnadsbidrag och försörjningsstöd bli fällor som försvårar arbetsmarknadsinträdet för internationella kvinnor, som står långt från arbetsmarknaden.

FINSAM i Malmö beviljade Arbetsförmedlingen medel för att kunna genomföra en kartläggning/inventering av socialt företagande samt beskriva bristerna i nätverken kring Kriminalvårdens klienter i utsluss.

Arbetsförmedlingen hade under åren före insatsen fått nya uppdrag och därmed nya grupper av arbetssökande med behov av mer stöd där även andra myndigheter är involverade. Arbetsförmedlingen beviljades medel från FINSAM för att utveckla och implementera sitt arbete och samverkan med andra myndigheter. Insatsledaren var också en sammanhållande länk från Arbetsförmedlingen för att skapa nya arenor och jobba sig in på befintliga arenor.

Syftet var att öka kompetensen och generera arbetsrutiner i samverkan för personer med ohälsa som är inskrivna i program i Af.

Insatsen avsåg en kunskapsfördjupning med förslag på åtgärder för att bidra till ett mer socialt hållbart Malmö. Detta gjordes genom en studie av det obetalda omsorgsarbetet. Studien hade ett intersektionellt perspektiv (d.v.s. hur faktorer såsom etnicitet, funktionshinder, klass, kön, religion, sexualitet och ålder samspelar).  Syftet var att öka kunskapen om området och definiera åtgärdsförslag. Arbetet är sammanställt i en antologi som en kompletterande rapport till Malmökommissionens arbete. En redovisning är också gjord till Kommunstyrelsen i Malmö stad.

Stegen var ett projekt som drevs av Husie stadsdel med tre samverkansaktörer.

SE-projektet var ett forskningsprojekt som genomfördes av Vårdalinstitutet vid Lunds Universitet i samarbete med FINSAM i Malmö. Forskningsprojektet var en randomiserad kontrollerad studie, där en grupp för tog del av Supported Employment, enligt den internationellt evidensbaserade arbetsrehabiliteringsmodellen, Individual Placement and Support, IPS, och den andra gruppen fick den rehabilitering som fanns tillgänglig.

Det övergripande syftet med resursteamen var att få tillstånd ett bättre omhändertagande av de individer som söker vård och som bedöms ha komplexa besvär och/eller vara i behov av samordning inom vårdcentralen eller mellan myndigheter/andra organisationer.  Genom att införa resursteam, som gör gemensamma bedömningar, erbjöds en struktur och organisation för att ta hand om dessa individer.

Utveckling av ny behandlingsmodell på Maria Malmö för ungdomar med tramadolmissbruk för att jämte drogfrihet arbeta med aktiv samverkan för fungerande sysselsättning så att ungdomar ska kunna bibehålla sin skolgång eller etablering på arbetsmarknaden.

Unga kvinnor utgör en grupp som i hög grad behöver samordnande insatser där man på olika sätt kan bidra till att minska den psykosociala belastningen, arbeta förebyggande mot stressrelaterade symtom samt förmedla verktyg för att hantera tecken på psykisk ohälsa. Målgruppen befinner sig ”mellan stolarna” då primärvården inte har tid att hjälpa dem, samtidigt som de inte anses sjuka nog för specialistvård.

I denna förstudie kartläggs vad de offentliga aktörerna vid tiden för studien erbjöd gruppen unga vuxna (18-30) med misstänkt eller konstaterad neuropsykiatrisk problematik samt hur samverkan kring denna grupp skedde.

Samverkan mellan Fosietorps vårdcentral och Individ- och familjeomsorgen (IoF) stadsområde söder avseende unga aktuella hos IoF som upplever sig ha psykiska eller fysiska bekymmer men som trots det står utan fungerande kontakt med primärvården.

Insatsens syfte var att synliggöra behov av gemensam och myndighetsövergripande kompetensutveckling för att uppnå samsyn och öka kunskapen kring olika aktuella problem och utvecklingsområde. Synliggjorda utbildningsbehov låg till grund för planering av nya gemensamma föreläsningar/utbildningsinsatser -allt med fokus på bättre samverkan mellan myndigheterna för bättre service och resultat för individen. 

Försäkringskassan och Malmö stad är överens om att det finns ett stort behov av att utveckla samarbetet över myndighetsgränserna för de många gånger mycket komplexa ärenden med sjukproblematik som får sin försörjning från Malmö stad eller Försäkringskassan. Under våren 2014 har myndigheterna undertecknat en överenskommelse som ska ge stöd för:

I samband med sammanslagning av två olika verksamheter, f.d. Arbetsrehab/Borrgatan och f.d. Kompassen, ansöktes om medel från FINSAM för metodutveckling och utveckling av samverkan kring den nya verksamheten Arbetsrehab/Kompassens målgrupp.

Fler personer som är utsatta för våld i nära relationer ska få rätt stöd och på så sätt kunna stanna kvar i arbete/komma i arbete. För att kunna uppnå detta behöver Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Malmö Stad och Region Skåne samverka i ökad utsträckning. De berörda handläggarna behöver få ökad kunskap i hur de ska identifiera situationer där våld i nära relationer kan förekomma och hur de ska stötta dessa personer.